Wraah! Magsjukan är kommen till Åsa folkhögskola. Allt fler insjuknar för att aldrig mer bli de samma personer som de var innan. En epedemi som suger all glädje ur männskligheten. Det som en gång var en färgglad massa av olika personligheter har snart blivit en grå klump av bleka, sega zombies som äter hjärnorna på de som fortfarande är friska. Än så länge är jag varken sjuk eller död, detta tack vare att jag barrikaderat mig på rummet. Anledningar att gå ut: Mat. That's it. Om någon därute läser detta, försök inte rädda mig. Jag har tagit mitt förnuft till fånga, jag vet att slutet är nära. Men ni ska veta att jag är nöjd med mitt liv hittills. Det har aldrig gått någon nöd på mig. Jag har haft en god uppfostran av mina kära föräldrar. Jag har alltid haft någon att vända mig till, vänner runt varje hörn. Detta tackar jag för. Jag kan ta steget in i nästa liv med ett leende på läpparna, utan ånger. Visst finns det saker som jag gärna hade velat hinna med, men som situationen nu är så ska ingen klagan höras. Vi syns på andra sidan, tack för allt!
Ungefär så känns det för mig som har magsjukefobi... Gotta get out of here!
Längtar ändå hem en del nu :)
Längtar efter dessa brudar!
Karl'n i lila (Mr. Sebbiulon) är efterlängtad också!
Hemmatrakterna, Gamla Falmark.
En enda asfaltsväg genom byn, men det är underbart iaf.
Hemma! Fast vill nog att det ska var lite mer snö.
Morfar, mormor, lillebror och farmor! (gammal bild)
Syskonen är efterlängtade.
Och de älskade föräldrarna förstås!
Så, sju dagar kvar till Julafton. Fem dagar kvar till hemresa. Nio dagar kvar till CHILLDAGAR med Säbbäh!
Klart man vill hem :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar